Har sett fyra hela säsonger av L word nu.
Älskar att mitt rum är städat, älskar att min säng är mysig, älskar att jag kan gå ut i jeans och luvtrja utan att frysa ihjäl, för jag mår bäst utan den jäkla jackan.
Konstigt nog så älskar jag att Oliver är lik Chilou, och jag älskar att jag saknar Lou så mycket.
Jag älskar smaken av burn, jag älskar trötthetskänslan jag har nu.
Älskar att krypa ner i sängen, omringad av kuddar.

Jag saknar att sitta en sommarnatt i skogen, med ett täcke virat runt sig.
Bredvid någon, man pratar, om allt som hör till jorden och universum.
Man pratar om myggorna, som är sådär förbannat störande som dom är på sommaren.
Eller så sitter man på en brygga under samma filt med cola, pratar om hur det var förut, ser på när solen går upp
Och så när man känner för det, så klär man av sig kläderna och hoppar ner i vattnet.
Efter det, då virar man en handuk och en filt runt sig igen.
Sommar, jag saknar sommar.


Jag måste börja ta tag i mig själv, ta tag i mitt liv, göra det roligt igen.