nu har jag gråtit lite till.... andats, saknat och kommit ihåg.
det låter säkert töntigt men det skiter jag fullständigt i..
jag läste en sak i min gamla dagbok.

19e November 2006 23.25
mina två söner kommer hem på lördag eller söndag, den 2-3 dec.
Yumi (yumyum) och Chilou (Lou)´
födda den 17e oktober 06.
dom är världens sötaste pojkar och dom är bara mina!
tänk att marsvin lever i 8 år, tänk så länge jag kommer leva med dom!

det blev inte åtta år.. det blev 1½ år och en dag med dom..
och dom blev bara 1 år och 7½ månader.

det gjorde ont.. och jag kunde knappt andas.
men jag grät, och kollade på bilder, lyssnade på låten som jag använde till en video med dom.
och kom ihåg saker.
som när jag och jenny gick med dom på promenad och Yumyum och Chilou sprang in i gräset och gömde sig.
jag och jenny skrattade då, jätte mycket.
och när jag träffade dom när dom var bara 4 veckor.
Chilou somnade i min hand med gurkbiten i munnen, och Yumi låg i mitt knä och sov.
oj så jag älskar dom.
men nu har jag fått bearbeta det lite till... så nu kan jag fortsätta med det jag tänkte göra.