nu så..
Nu ska bilder komma, text..
Helt obetydlig text för er men ack så betydelsefull för mig.

Allt började ju egentligen för flera månader sedan när Dessi smsade mig och sa att GD skulle komma till sverige.
Det tog en förbannat lång tid innan min hjärna fattade att GD betydde Green Day
Men när jag väl fattade så skrek jag och pep jag som jag vet inte vad.
Jenny fick slå till mig flera gånger för att jag skulle bli tyst.
Den 4/5 bokades biljetterna och så var det flera månaders väntan kvar.
Under sommaren kunde både jag och Tvillingen fatta helt 100% säkert att vi skulle se dom.
Men destonärmare dagen jag kom, mindre fattade jag.
i lördags skulle jag ta bussen och jag kunde inte förstå det alls.
jag hade ALDRIG varit så nära en koncert som då.
Det var det närmsta jag hade kommit så jag förstod att det skulle ju gå den här gången.
Men jag trodde ändå inte på det.
Klockan 11.20 kom Tom och Ciggen till Sthlm och vi vandrade runt i stan i flera timmar.
Efter ett bra tag tog vi tunnelbanan till globen och gick runt där ett tag.
Vi mötte Camilla och pratade en kortis med henne.
Tillslut så ställde vi oss i kön och när vi skulle in blev jag tvungen att lämna min cola och min TOMMA lilla vattenflaska.
Det förstod jag inte alls.
När vi var där inne var jag grymt förvirrad.
Jag var i globen och skulle snart de green day.
Det kunde ju inte hända, eller?
Jag och Tom fattade inte att man skulle in på ANDRA sidan än där man kom in först.
Så vi satt hur länge som helst där scenen var (eller bakom)
Och tillslut fattade vi (när camilla hade sprigit förbi oss) att man skulle gå runt.
Så vi gjorde det, och vi satt där ett bra tag och suckade över hur tomt det var.
När Prima dona spelade var ljudet så dåligt att jag och tom blev tvungen att gå ut.
Sedan gick vi in och ÄNTLIGEN började det med en en kanin på scenen.
När sedan Green day spelade tänkte jag fortfarande att jag var för trött för det här.
MEN efter andra låten så kände jag inte läängre någon trötthet!
Jag var så pigg att jag hade kunnat springa runt globen flera varv.
När dom spelade Brain stew skrek jag så jag vet inte vad.
Jag har nämligen nynnat på den i 2 veckor nu.
Och när dom sapelade minority tappade jag rösten.
Jag hade sagt till så många att jag ville att GD skulle spela minority och det gjorde dom också!
När dom spelade good riddance grät jag.
Jag älskade hela dagen, kvällen och allt!
Jag tänker inte skriva låt för låt för det är det inte värt.
Jag har alla minnen i mig och så förblir det.
Jag älskar dock att Green day vet hur man ska göra för att få med publiken.
Och jag glömmer ADLRIG den kvällen!


   
   




UNDERBART är allt jag har att säga.
Och fler gånger hoppas jag på! <3